Jag mötte Cancer ifrån Yrrol

Dialekten var inte exakt densamma men den fanns där. Tonfallet var detsamma, alldeles kallt men ändå så varmt. Tall, dark and mysterious hämtade ut min jacka utan att ha yttrat ett ord.
Han stegade uppför trappan och jag efter, fortfarande utan ett ord.
- Har livet varit rättvist mot dig? Jag svarade och han replikerade: Men har livet varit rättvist mot dig?
Vi fortsatte och han såg på mig med den där blicken så vass och så mjuk.

Han köpte mat alldeles utan ord eller gester. Bara såg och jag såg och vi gick där. Fortsatte.

Jag vet fortfarande inte vad han heter. Jag vet så mycket mer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0